Amerikaniseringen av Sverige

Var och en kan i Sverige idag göra en snabb studie av befolkningens matvanor genom att granska vad människor lägger upp på rullbandet i matvarubutikerna. Resultatet av en sådan kontroll visar på att vissa människor i stort enbart tycks köpa chips, läsk, snabbmat och skräp av liknande slag. Då blir det lätt att fundera kring frågeställningen ”äter människor verkligen inget annat än sådant?”. Givetvis finns det en del människor som verkar ha acceptabla matvanor, men antalet som inte har det förefaller vara oroväckande många. Vad som behövs är att stoppa amerikaniseringen av vårt samhälle och istället få befolkningen att anta en sund inställning till kost, hälsa och träning. USA är känt för att ”bryta ny terräng” när det gäller övervikt och resten av världen följer i deras fotspår. Följande illustration visar på andelen av befolkningen i de olika amerikanska delstaterna som lider av fetma (den allvarligare graden av övervikt):



Det är lätt att förstå vilka effekter fetman och övervikten för med sig: sämre hälsa, kortare livslängd, högre kostnader för sjukvård och för samhället i helhet. Trenden är naturligtvis nödvändig att bryta och de viktiga åtgärderna att implementera till en början är: fullständigt försäljningsstopp av mat som överstiger en viss fetthalt och istället styra matvarubutikernas utbud på ett sådant sätt att det som säljs ska vara så fettsnålt och proteinrikt som överhuvudtaget är möjligt, försäljningsstopp för tobaksvaror och alkohol samt att införa ett hälsovårdsprogram värt namnet. Alla former av avgifter bör slopas för barn- och ungdomsidrotten, avgifter som försämrar tillgången till god hälsa för många ungdomar i Sverige idag. Olika former av subventioner bör införas för att uppmuntra människor till att träna sina kroppar. De personer som trots förmåga vägrar att träna sina kroppar och hålla en god kost bör sättas under hård press så att de anammar en livsstil som stimulerar kroppen.

Vissa kvasivetenskapliga människor kan invända och hävda att en så kallad ”LCHF-kost”, dvs. att äta mycket fett, är bra för kroppen, att ett glas rött vin om dagen är bra för hjärtat eller liknande ovetenskapliga falsarier. De rättshaverister som förespråkar dessa teorier måste avslöjas som de bedragare de är så att de inte kan förleda en massa människor som egentligen önskar en bra hälsa, men istället förs bakom ljuset av vinklad forskning betalad av marknadens intressen. Tobaksindustrin, alkohollobbyn och de som lever på produktion och försäljning av skräpmat köper studier av olika ”forskare” som låter sig mutas och vinkla sina rapporter enligt dessas intressen. De kan ställa till med mycket skada och bör därför motbevisas och stoppas vartän de dyker upp. En annan invändning människor kan ha mot att förbättra folkhälsan är att de åtgärder som här har föreslagits om försäljningsstopp av ohälsosam mat kommer leda till att människor förlorar jobben i olika konfektyrfabriker och liknande och att ekonomin kommer skadas av att denna försäljning upphör. Det är riktigt att försäljningen kommer att upphöra och att de verkställande direktörerna för Marabou och Estrella kommer bli av med sina inkomster, men på det stora hela och i det långa loppet kommer samhällsekonomin att tjäna stort och sjukvården kommer avlastas väldigt mycket och kan istället fokusera på annat än att behandla skräpmatkonsumtionens bieffekter.

I åtminstone Sundsvall sattes för några år sedan upp klistermärken med en text i stil med ”skönhetsidealen skadar din hälsa och din omgivning”. Visst kan det på sätt och vis vara så, men på det stora hela ligger det i linje med dagens skönhetsideal att vara vältränad och ha en god hälsa, eftersom en god hälsa återspeglar sig i utseendet. Även om det finns avarter när det gäller dagens skönhetsideal kan de ändå till stor del vara nyttiga. Givetvis bör de som växer upp i samhället ha vältränade människor som ideal och därför bör sådana ideal ständigt visas upp i media och liknande. Det är inte i alla tider som skönhetsidealen har varit nyttiga, utan under exempelvis renässansen var det trendigt med övervikt, men om skönhetsidealen används på rätt sätt kan de användas för att förbättra folkhälsan. I kombination med att uppmuntra till ett positivt skönhetsideal bör stora satsningar genomföras på att bygga träningsfaciliteter av olika slag och gärna utöka skolidrotten till åtminstone tre-fyra gånger i veckan och från skolans sida göra vad man kan för att olika ungdomar ska hitta någon idrott eller träning som just de själva kan känna att de vill ägna sig åt.