Presentation av Socialisterna

Det har rätt nyligen dykt upp en lovande socialistisk rörelse i vårt land. Det som åsyftas är då alltså Socialisterna, som startade som ett lokalt projekt i Västervik i Småland, men nu har börjat sprida sig till flera andra orter. Socialisterna återfinns på hemsidan http://www.nyttarbetarparti.se/ och fyller ett tomrum som länge har funnits i svensk politik. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har sedan länge svikit arbetarrörelsen och har en lång historia av nedskärningspolitik bakom sig. Till dessa två partier är det fullkomligt omöjligt för någon arbetare eller socialist idag att förlita sig. Hade dessa partier varit de arbetarpartier de borde vara hade aldrig Socialisterna vuxit fram överhuvudtaget. Socialisterna är ett nödvändigt ont, det är ett parti som finns därför att de gamla arbetarpartierna har slutat vara arbetarpartier, för att de gamla arbetarpartierna har anslutit sig till den borgerliga politiken.

Socialdemokraterna var en gång ett radikalt parti med en lovande politik. Sådan var situationen på 1890-talet. De började senare kompromissa med borgerliga krafter och sälja ut socialismen. Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti bildades därför 1917, för att driva den politik som Socialdemokraterna hade övergivit. Detta parti har därefter bytt namn ett antal gånger och i sin nuvarande form, Vänsterpartiet, har även de antagit den politik som en gång i tiden var orsaken till att de lämnade SAP 1917. Vänsterpartiet idag är nog till och med bra mycket mindre radikala än 1917 års SAP. Summan är hur som helst att det för några år sedan saknades ett radikalt arbetarparti i Sverige, om man då ska bortse från dogmatiska och marginaliserade gäng med sin bakgrund i bokstavsvänstern på 1960- och 70-talen.

Socialisterna representerar någonting nytt, en frisk fläkt på den svenska politiska kartan, en nystart för det svenska arbetarpartiet. SAP startade 1889 och var radikala ett tag och bedrev sann arbetarpolitik under ett par årtionden, men mattades av på vägen och utvecklades till vad de är idag. Med Socialisterna får den svenska arbetarrörelsen möjlighet till en nystart och att se till att inte samma misstag återupprepas som inom den svenska socialdemokratins historia. Socialdemokratin och Vänsterpartiet tycks ha glömt sina rötter, men Socialisterna har hittat tillbaka till rötterna, och bedriver gräsrotsaktivism och mobilisering med massarbete, omfattande flygbladsutdelningar ute i landets arbetarklassområden samt bildningsarbete kring den socialistiska politiken, arbetarklassens politik, vilket Socialdemokraterna tycks ha glömt bort att göra.

Vad som behövs är just ett sådant arbete, att bedriva outtröttlig mobilisering och vara en aktiv rörelse för arbetarfrågor även emellan valen och att inte bara visa upp sig under valrörelserna och mellan valen i övrigt vara helt anonyma och stagnerade, såsom riksdagspartierna. Det behövs ett parti som konsekvent säger nej till alla former av nedskärningar och nedmonteringar av vårt samhälle och som säger nej till alla former av borgerliga projekt, såsom utförsäljningar, skattesänkningar, etablerande av friskolor och rent allmänt nedmontering av välfärden och allt i samhället som betyder någonting.

IRA och kampen mot kriminalitet

I Nordirland finns det ett antal väpnade grupper som strider för ett enat socialistiskt och republikanskt Irland, där dagens Nordirland ska räddas undan från monarkins klor. Dessa grupper har utvecklat en mycket bra teori och praktik gällande en socialistisk hållning gentemot kriminella och personer inblandade i narkotikaförsäljning. I det republikanska magasinet Starry Plough, som utges av Irish Republican Socialist Party, beskriver man situationen som så att arbetarklassen har tre olika grupper av fiender: imperialister, kapitalister och kriminella.[1] Vissa ”socialister” är dock förvirrade och ser någon form av revolutionär kraft hos kriminella, men den republikanska rörelsen i Nordirland tillrättavisar alla sådana avvikelser. Faktum är att de kriminella är bland arbetarklassens främsta fiender och de kriminellas verksamhet, framförallt narkotikaförsäljningen, slår i första hand mot arbetarklassen, de människor som inte har någon bra ekonomisk ställning. Därför måste de till varje pris nedkämpas.

På 1970-talet kunde vi se att borgerliga och drogliberala strömningar lamslog vissa delar av vänsterrörelsen och vi kan se resterna av detta ännu idag, när personer med drogliberala åsikter infiltrerar klasskampsorganisationer, men det är viktigt att dessa söks upp och tillrättavisas, precis så som man agerar i Nordirland. När det gäller exempel från den senaste tiden kan vi granska tidningen Forasách (nyhetsblad för den svenska solidaritetsorganisationen Irlandinformation), som i sitt senaste nummer rapporterar om den allra senaste republikanska kampen i Nordirland, där vi kan se att kriminella och knarklangare ofta står i skottlinjen för revolutionärernas kamp.[2]

Vi kan se exempelvis följande rapporter:
5 januari 2010. Knarklangare skadeskjuts
8 januari 2010. I Armagh skjuts en knarklangare i knäskålarna
13 januari 2010. I Derry skjuts en knarklangare i benen
27 januari 2010. Real IRA (Irish Republican Army) tar på sig avrättningen av en känd knarklangare i Cork tidigare under månaden
1 februari 2010. Real IRA hotar ett kriminellt gäng och kommer att avrätta dem om de inte ger ut kroppen på en mördad republikan tillbaka till sin familj
10 februari 2010. En kriminell skjuts i anklarna i Belfast
22 februari 2010. Real IRA i Tyrone spränger ett hus som tillhör en kriminell familj
24 februari 2010. RAAD (Republican Action Against Drugs)[3] erkänner en stor andel skjutna kriminella och knarklangare i Derry
25 februari 2010. Real IRA avrättar Kieran Doherty, f.d. medlem, på grund av inblandning i drogaffärer
3 mars 2010. Knarklangare i Derry söker skydd av polisen

Allt detta sammantaget visar att sanna socialister håller de kriminella och knarklangarna kort och bemöter dem med stenhårda metoder, precis så som krävs. Ingen form av borgerlig verksamhet ska få accepteras i vårt samhälle och när de kriminella själva använder våldsmetoder ska de också nedkämpas med sådana. Deras verksamhet syftar till att slå till mot arbetarklassen så hårt som möjligt och alla sådana hot från borgarklassens lakejer ska sättas stopp för. Vissa personer kanske nu hävdar att detta i sig är kriminalitet; att skjuta knarklangare i knäskålarna och liknande, men det är viktigt att göra skillnad på simpel kriminalitet och på politisk kamp. Kriminalitet är när man gör vad som helst bara för egen vinnings skull och strävar efter att göra profit och struntar i hur andra människor drabbas. Politisk kamp är däremot när man strävar efter att bygga ett bättre samhälle, och i denna kamp blir revolutionärerna ibland tvungna att bryta olika lagar. Att bryta lagen är inte det samma som att vara kriminell, för de politiska kämparna bryter inte mot lagen för att tjäna pengar, utan de gör det för att bygga det socialistiska samhället, vilket gör deras ”brott” helt och fullt legitima.

Narkotikaförsäljning är att betrakta som en provokation från borgarklassens lakejer, ungefär som nazistisk verksamhet är att betrakta som. Provokationer ska behandlas så pass hårt att provokatörerna upphör med sin verksamhet. Detta är människor som är hänsynslösa och likgiltiga för arbetarklassens lidanden, då de sprider det borgerliga giftet (narkotika) bland samhällets lägsta ekonomiska klass, och där kan RAAD och militant kamp mot de kriminella betraktas som en sorts medicin. Det är en medicin som botar den drogliberala sjukdomen. Samhället måste vaccineras mot sådana sjukdomar. Vaccin måste vara verkningsfulla och fungera ordentligt, för att verkligen garantera att man slipper sjukdom. Precis som spädbarn vaccineras för diverse sjukdomar, ska samhället vaccineras från den drogliberala sjukdomen. När knarklangarna försöker söka skydd hos polisen, vilket vi kan se har hänt några gånger i Nordirland, då är det ett tecken på att de har insett arbetarklassens vrede och har insett att de till slut kommer bli uppsökta, och inser de bara detta kommer de definitivt sluta upp med sina provokationer. Revolutionärerna i Nordirland driver också en sådan linje mot våldtäktsmän och andra ”människor” som har förverkat sin roll som en del av samhället. Leve denna kamp!


[1]Starry Plough, nr. 2, 2009, sida 10
[2]Forasách, nr. 2, 2010, sida 8
[3]Republican Action Against Drugs är en kampanj av socialister i Nordirland, vilka strider med väpnade medel mot knarklangare, och som går att läsa mer om på http://en.wikipedia.org/wiki/Republican_Action_Against_Drugs (hämtad: 100326). Denna kampanj föregicks av DAAD (Direct Action Against Drugs) på 1990-talet, när Provisoriska IRA fortfarande var verksamma. Idag är det istället Real IRA och andra grupper som driver kampen.

Världens märkligaste land

Det finns ett land i vår värld som är mycket märkligare än samtliga andra länder. Det är ett land med en befolkning som inte har någon motsvarighet i övriga världen och som beter sig mycket märkligare än alla andra världens befolkningar. Landet det gäller är USA. När vi i den övriga världen ser på olika dokumentärer om exempelvis matvanorna i USA får vi se någonting som inte ens går att föreställa sig i sin vildaste fantasi. I USA finns det människor som dricker 10 liter läsk och äter 50 hamburgare om dagen. I USA finns en massa människor som väger 400-500 kg.[1] I USA får man ibland flytta undan avlidna människor med lyftkran och riva bort väggar och tak för att frakta iväg människor med vansinnig övervikt och man har fått börja bygga stolar, sängar och likkistor flera gånger så breda som normalt därför att landets befolkning har dessa ytterst märkliga matvanor. Det stannar inte bara vid fullkomligt obegripliga matvanor, utan i USA tror dessutom massa människor att jorden har skapats av någon form av övernaturlig kraft och bortser totalt från alla ofrånkomliga fakta som bevisar hur världens skapelse gick till. Det finns ett oändligt antal obegripliga företeelser för den amerikanska befolkningen som här kan räknas upp, men någonstans måste det sättas en punkt.

I Västvärlden och framförallt i USA gör man sig ofta lustiga över det nordkoreanska samhället. Ingenting av det som räknades upp här ovan förekommer i Nordkorea. I Nordkorea äter inte folk utan avbrott tills de väger ett halvt ton eller genomför 100 plastikoperationer för att försöka omvandla sig själv till ett lejon eller liknande saker som faktiskt förekommer hos amerikanerna.[2] Nej, i Nordkorea är människor istället normala och beter sig på ett rimligt sätt. Amerikaner och invånare i Väst gör sig ofta lustiga över den personkult som jag kan medge faktiskt existerar i Nordkorea. Man glömmer då dock bort att vi själva i Västvärlden i 2000 år har haft en personkult kring Jesus, en person vars existens inte ens kan bevisas, men som människor ändå hävdar att han kunde gå på vatten och göra blinda människor till återigen seende som genom ett trollslag. Detta är helt enkelt inte rimligt, utan mer rimligt är det väl istället att se upp till och beundra Kim Il Sung och Kim Jong Il, personer som åtminstone har existerat och existerar, såsom nordkoreanerna gör. Vill man kritisera Nordkorea bör man först städa framför egen dörr. Det är inte Nordkorea som är världens märkligaste land, vilket vi kan börja tro om vi ser på CNN och BBC, nej, det är USA som är det landet.


[1]http://www.dimensionsmagazine.com/dimtext/kjn/people/heaviest.htm (hämtad: 100302)
[2]Glenday, C., Guinness World Records 2009, Stockholm, sida 73