Om socialistisk tävlan

Det finns andra drivkrafter i samhället än enbart pengar. När kapitalismen i framtiden har blivit avskaffad finns det fortfarande incitament hos samhällets invånare att utföra ett gott arbete. Från borgerligt håll brukar det ofta hävdas att socialismen är en fin tanke, men omöjlig i praktiken, därför att människan i grunden är egoistisk och enbart strävar efter att ta sig uppåt och skapa så hög materiell standard som möjligt. De brukar också kunna hävda att människor arbetar dåligt när det inte finns något ekonomiskt incitament eller möjlighet till att bygga ekonomisk rikedom. Alltså att människor enbart kan arbeta bra i det kapitalistiska samhället, där personer kan skapa sig högre inkomster genom att arbeta mycket och hårt. Det skulle med detta sätt att resonera betyda att arbetet blir ineffektivt om detta rent ekonomiska incitament inte längre finns kvar.

Det är viktigt att poängtera att pengar inte är allt och att det finns andra värden här i livet. Det går att göra yrkesmässig karriär även i ett samhälle där valutan är avskaffad, ett samhälle utan pengar. I de leninistiska samhällena har man försökt åtgärda denna problematik och lyckats enbart i väldigt begränsad utsträckning. I dessa samhällen gjordes försök att stärka människors drivkraft i arbetet med belöningssystem i form av att dela ut medaljer, eller liknande priser, som belöning för goda arbetsprestationer. Detta är inte en dålig början, men dock bara en början. Det behövs mer än så.

I Sovjetunionen och dess satellitstater gjordes stora forskningsframgångar på många områden, så den borgerliga beskrivningen av att folk arbetar dåligt när ekonomiska incitament saknas är uppenbart felaktig, men det ligger fortfarande viss sanning i den. Dryga 20-talet Nobelpristagare har vid tiden för sina priser varit verksamma i leninistiska regimer, företrädesvis Sovjetunionen. Som vidare indikator på att det även i denna typ av samhällen finns en drivkraft till arbetsprestation är att sovjetiska forskare har uppfunnit bland annat lysdioden, kamkilen, tryckdräkten, hypergoliska bränslen, trummaskinen, hyperbarisk svetsning, rökdykning, mikrotronen, masern, nanorören, kärnkraftverken, snabbreaktorn, satelliten, rymdkapseln, rymdsonden, rymdmaten, rymddräkten, holografin, rymdtoaletten, rymddockningen, rymdrovern, rymdstationen, katapultstolen för helikoptrar och så vidare.

De leninistiska samhällena har haft betydande vetenskapliga framgångar och dess medborgare har alltså kunnat hitta en drivkraft till framgångsrikt arbete utan att bli belönade med stora ekonomiska summor för det. Det måste dock erkännas att produktionen i dessa samhällen generellt var för låg. Därför behövs det en socialistisk tävlan.

I ett samhälle där arbetets alienation har avskaffats kommer alla arbetare känna en stark mening med sitt arbete och de arbetsuppgifter de utför. Enbart detta gör att de kommer att prestera bättre. För att stärka effekten ytterligare måste den naturliga drivkraft och tävlingsinstinkt inom människan att på olika sätt förstärkas. Det är en bra känsla att nå framgångar och lyckas med saker, även om detta inte i alla fall ger större inkomster. Det kan handla om att vinna priser, ära, status, uppskattning, allmänt välmående. Det kan finnas många positiva effekter utöver enbart ökade inkomster rent ekonomiskt. Förmodligen finns det en viss tävlingsinstinkt inbyggd i alla människor, men i mycket varierande grad mellan olika personer. Vissa personer har en mycket stark tävlingsinstinkt, men denna behöver förstärkas hos många andra.

Det behöver genomföras en omfattande kampanj inom hela befolkningen där de bearbetas med någon form av mental träning. Det behöver skapas en stark önskan efter framgångar. Alla arbetare måste lära sig att känna den genuina glädjen av att tävla och nå framgång, den fantastiska känslan av att vinna. Genom att avskaffa arbetets alienation kan alla dessutom känna att de verkligen gör nytta i sitt arbete, att de skapar någonting som kommer samhället och hela mänskligheten till användning. En känsla av samhörighet till det stora kollektivet, ett samhälle där alla samverkar och anstränger sig enligt bästa förmåga för att så mycket som möjligt förstärka vår totala livskvalitet. I ett samhälle där alla anstränger sig efter bästa förmåga och hela tiden sporrar varandra till allt bättre resultat, i en socialistisk tävlan med viljan att vinna, kommer vi alla få ut mycket mer av varje arbetad timme, oavsett vilket yrke det gäller, och vi kommer även alla att rent mentalt må bättre. Framgångar och goda resultat skapar glädje, ett mentalt välmående och en vilja till att bli ännu bättre. Det blir en positiv spiral för hela samhället, både kollektivt och individuellt.