söndag 30 januari 2011

Den ovetenskapliga och motsägelsefulla nazismen

Nazismen hävdar sig vara grundad på Charles Darwins forskning kring evolutionsteorin. Denna är vetenskapligt bevisad. Nazismen går dock på punkt efter punkt emot vetenskapen och kan därför aldrig någonsin betrakta sig som en vidareutveckling av Darwins forskningsresultat. Evolutionen går till på så vis att positiva egenskaper förs vidare mellan generationerna och att personer/djur med "svagheter" eller defekter av olika slag efterhand försvinner. Om nu, som nazismen hävdar, att judarna är någon slags svag människoras så skulle de alltså enligt evolutionen, en faktisk vetenskap, till skillnad från den antivetenskapliga nazismen, själva ha dött ut efter hand helt av sig själv och något mördande av judar därigenom varit onödigt. Det är inte så i evolutionen i djurriket att vissa djur bara försvinner av ett medvetet agerande från de andra djurens sida, utan evolutionen sker av sig själv, utan ingripanden utifrån. Att judarna dessutom har funnits och levt vidare i flera tusen år bevisar att de inte kan betraktas som något slags "svagt element" inom mänskligheten, för i så fall skulle de genom evolutionen ha försvunnit för längesen, så det bevisar det ovetenskapliga i nazismen.

Detta med evolutionen är nazismens måhända mest centrala brott mot vetenskapen, men det finns fler. I det nazistiska samhälle som världen under perioden 1933-1945 fick skåda i praktiken fanns betydande inslag av ockultism. I ett upplyst och vetenskapligt samhälle kan omöjligen ockultism existera och därmed var ej Nazityskland något sådant samhälle. Inom Nazityskland existerade både så kallad esoterism och ariosofi. Dessa idéer bygger, precis som alla världens religioner, på kvasivetenskapligt nonsens och diverse fantasiföreställningar. Någon som framförallt ägnade sig åt ockultism var SS-ledaren Heinrich Himmler, som i allra högsta grad hade ett stort politiskt inflytande i landet. SS förfogade under den här tiden över slottet Wewelsburg som blev ett slags näste för ockult verksamhet och för att kunna bedriva denna idiotisysselsättning gjorde man ombyggnationer av slottet för 15 miljoner riksmark, alltså att denna summa togs från det allmänna och från den tyska befolkningen för att slösa bort på galenskaper.[1] Det finns väldigt mycket skrivet om den nazistiska ockultismen och behöver därför inte behandlas mer här.

Det är inte bara när det kommer till evolutionsteorin som nazismen har en motsägelsefull inställning, utan också framförallt när det kommer till nazismens hållning gentemot homosexualitet. Nazismen brukar ha en väldigt fördömande inställning gentemot homosexualitet, men som det verkar har man på samma gång under sin historia haft en försonande hållning och däri ligger det motsägelsefulla, hyckleriet. I USA fanns det under 1970- och 80-talen en organisation som formellt hette Nationalsocialistiska Förbundet, men som var mest kända som ”Gaynazipartiet” och som bedrev sin verksamhet till större delen inom homosexuella miljöer och annonserade i tidskrifter för homosexuella.[2] Det är dock inte enbart under tiden efter Nazitysklands fall som nazisterna har sysslat med sådant, utan den hycklande linjen gentemot homosexualitet fanns redan innan kriget. Forskning har påvisat att inom SS under det nazistiska styret i Tyskland fördömdes homosexuella handlingar i vissa fall, i andra fall inte alls, vilket är ett flagrant hyckleri.[3] Gällande Adolf Hitler har det funnits spekulationer om en rad olika sexuella inriktningar, men det har stannat vid spekulationer. När det kommer till vissa andra höjdare inom den nazistiska regimen stannar det dock inte vid bara spekulationer, utan personer som Ernst Röhm och Edmund Heines var tveklöst homosexuella. Dessa personer hade trots detta ledande ställningar inom den nazistiska apparaten.


[1]http://www.lwl.org/westfaelische-geschichte/portal/Internet/input_felder/langDatensatz_ebene4.php?urlID=497&url_tabelle=tab_websegmente (hämtad: 110130)
[2]http://www.defendthefamily.com/pfrc/books/pinkswastika/html/Chapter8.htm (hämtad: 110130)
[3]Giles, Geoffrey J., "The Denial of Homosexuality: Same-Sex Incidents in Himmler's SS", Journal of the History of Sexuality, Vol. 11, Nr. 1/2, Specialutgåva: Sexuality and German Fascism (Jan. – Apr., 2002), s. 256–290

lördag 29 januari 2011

Upphäv förbudet mot det irakiska Baathpartiet

Oroligheterna i arabvärlden och Mellanöstern under det senaste årtiondet gör att frågan kring det irakiska Baathpartiet åter börjar bli intressant. 2003 invaderade USA Irak och störtade Saddam Hussein och dennes Baathparti i landet. Åren som därefter har följt har inneburit en ökande islamistisk offensiv i Irak och angränsande länder. Sådant förekom även innan, framförallt i Afghanistan, men i Irak fanns det inte någon som helst islamistisk fundamentalism innan 2003. Baathpartiet höll islamismen borta från landet och gav sin befolkning en större välfärd än som tidigare hade funnits. Baathpartiets styre innebar framsteg på flera olika områden jämfört med tidigare och som inte har återupprättats efter regimens slut.

Något som måste nämnas är att Baathpartiet från allra första början hade ett socialistiskt ursprung, men under Saddam Husseins ledning kom man att frångå många av socialismens ideal, dock inte precis alla. Saddams styre hade sina fördelar, bland annat att Iraks befolkning vaccinerades från den fundamentalism som kunde ses i dess grannländer och som dessutom kan ses i dagens Irak. USA, som hävdade sig vara motståndare till denna islamism, har varit islamismens viktigaste allierade genom att inleda krigshandlingar mot Irak och etablera möjligheten för islamister att bygga upp en rörelse även i Irak. Efter sin invasion förbjöd man Baathpartiet och sparkade alla som haft någon form av förtroendeuppdrag inom partiet från sina yrken. Det rörde sig om i stort sett alla människor med yrken där högre utbildning krävs. Genom sin utrensning från Baathpartiet i det irakiska samhället har man även dränerat landet på välutbildad arbetskraft.

Baathpartiet gjorde många misstag under Saddams ledning och visst behövdes ledarskiktet inom partiet bytas ut, men något som knappast behövdes var ett förbud av hela partiets verksamhet. Partiet hade en bra och marxistisk grund att stå på och hade mycket väl kunnat byggas upp på nytt efter att ha korrigerat politiska högerfel och rensat undan den till stora delar inkompetenta ledningen. Partiet i sig var det inget fel på och egentligen heller inte i grunden dess politik. Med stommen hade ett sant socialistiskt Baathparti kunnat byggas och blivit den enda kraft i Irak som realistiskt kunna utgöra ett verksamt vaccin mot islamistiska terrorattentat.

Vi kan nu se protestvågor över hela arabvärlden där förhoppningsvis många regeringar faller och där man får hoppas att någonting bättre tar vid, men risken är dock att motsatsen inträffar, att islamistiska och i övrigt antivetenskapliga krafter tar över. Där hade ett arabiskt socialistparti likt det irakiska Baathpartiet varit nödvändigt, men nu har den amerikanska militären brutit ned även själva stommen av detta parti och det blir nog mycket svårt att bygga upp den igen, när det fortfarande råder ett förbud mot partiet. Vad som nu måste göras är att genast häva förbudet och bygga upp en socialistisk rörelse som kan slå tillbaka alla islamistiska och ovetenskapliga attacker. Denna rörelse bör skapas i alla de aktuella länderna, såsom Tunisien, Egypten etc.

Idag råder det osäkerhet om någon form av Baathparti fortfarande existerar i Irak i någon slags underjordisk struktur. I sådant fall har den tidigare vicepresidenten Izzat Ibrahim ad-Douri pekats ut som ny ledare för partiet. Denne man måste naturligtvis genast avsättas från sin post, då han har gjort sig skyldig till allvarliga politiska högerfel i form av imperialistisk krigföring och liknande. Under det irakiska inbördeskriget som har pågått sedan 2003 har dock ad-Douri i viss mån förespråkat vett och sans genom att kritisera den irakiska grenen av Al-Qaida och gått till motangrepp deras ”sekteristiska linje”.[1] Det avståndstagande som ad-Douri gjorde från detta vansinne var dock väldigt försiktigt och inte alls så stenhårt som det bör ha varit. Även av denna anledning måste han bort från sin post som Baathpartiets högste ledare, eftersom han i viss mån tycks sympatisera med antivetenskapliga krafter.


[1] http://www.time.com/time/world/article/0,8599,1218390,00.html (hämtad: 110129)